Tionde hålet på GolfStar Waxholm byggs om från grunden
Tians green på GolfStar Waxholm är ett mysterium. Nu har allt gräs på greenen dött – igen. ”Nu har vi ledsnat på riktigt. Nu gör vi om greenen från grunden”, säger Pelle Gripenberg, områdesansvarig för GolfStar.
Tians green på Waxholm görs om – på RIktigt.
Det är som en Agatha Christie – roman. ”Vad dödar tians green på Waxholm”? Precis som i en bra story finns det olika teorier: Är det naturgas? Eller är det något i såbädden? Eller är det något annat? År efter år händer samma sak. Ingen vet när det sker. Plötsligt är det bara där. Precis som ett riktigt bra mysterium.
Pelle Gripenberg suckar tungt:
”Vi vet inte vad det är som dödar greenen. Jag vet inte hur många experter vi har haft här genom åren. Ingen har kunnat ge ett svar. Det vi vet är att det inte finns något mikrobiologiskt liv i marken. Inga svampar. Inga bakterier. Ingenting. Greenen är helt död i såbädden, säger Pelle.
Tionde hålet på Waxholm har en brokig historia
Det tionde hålet har haft en tuff uppväxt. Från början hade hålet en annan sträckning. Det mötte i princip det femtonde hålet, par femman. Men det visade sig att den bansträckningen var alldeles för farlig. Risken att träffas av en golfboll var för stor. Det gick till och med så långt att en banarbetare träffades rätt illa av en golfboll 2006. Där och då tog beslutet att göra om sträckningen.
Greenen har dött varje år sedan 2017
2007 invigdes ett nytt tionde hål, parallellt, men längre upp i det som fram till dess bara varit skog. Greenen placerades i princip rakt fram från tee. Men det visade sig med åren att det inte var någon bra green. Dessutom studsade allt för många bollar som missade greenen ner i vattenhindret till vänster om greenen.
2016 började arbetet med att bygga en ny green där den ligger idag. 2017 invigdes den nya greenen.
Då började eländet på riktigt.
2019 hålpipeluftades greenen och nytt material såddes in i såbädden för att få det att växa. Utan framgång.
2020 formades greenen om och en 3 centimeters såbädd såddes om. Inte heller det funkade.
2021, 2022, 2023 och 2024 dog greenen varje år.
”Jag har stöddsått tionde greenen 30 gånger de senaste fem åren. Ingenting hjälper…”, säger Pelle resignerat.
Agatha Christie, vad gör du med oss?
”Jag var här 2 september. Greenen såg perfekt ut. Men den luktade väldigt illa. Nästa dag var 60% av greenen död. Den 4 september var hela greenen död. Då sa vi att nu räcker det”.
I år såg det länge lovande ut
I år såg det – äntligen – riktigt lovande ut. Tians green har varit tämligen fin hela sommaren. Till en morgon då den inte var det.
”Jag var här 2 september. Greenen såg perfekt ut. Men den luktade väldigt illa. Nästa dag var 60% av greenen död. Den 4 september var hela greenen död. Då sa vi att nu räcker det”, berättar Pelle Gripenberg där han står i ruffen där den gamla greenen på den ny sträckningen låg från början.
Han är här med Stuart Cooper som har det övergripande ansvaret för alla banor på GolfStar och Anders Löfberg och Mateusz Brzegowy. Anders och Mateusz är GolfStars konstruktionsteam. De gör de större jobben på GolfStars olika banor, som bygger om tees och bunkrar. Så sent som förra veckan var de klara med arbetet med att bygga en ny nionde green på Lövsättra.
Nu planeras nästa byggprojekt av en green. Eller, två greener, rättare sagt.
Precis där den gamla greenen låg. Och den nya ligger.
Ny temporär green – och ny permanent green
Arbetet med att bygga en ny temporär green där den gamla greenen på nya sträckning av tian låg har redan börjat. Om allt går ska den vara klar till säsongstarten 2026.
Skillnaden mellan temporär green och provisorisk green
En provisorisk green är oftast bara ett hål och en flagga placerad på fairway som har klippt lite lägre än normalt. När den provisorisk greenen inte behövs lägre fyller man igen hålet och låter gräset växa. En vecka senare märker ingen att det varit en provisorisk green där.
En temporär green är ett mer gediget bygge. Även om det kanske inte dräneras och bevattnas precis som en vanlig green är det samma gräs som på det andra greenerna på den. Det är en fungerade lösning över en liten längre tid, betydligt bättre än en provisorisk green men inte fullt lika bra som en permanent green. Det är en sådan green som byggs just nu på Waxholms tionde hål.
Den nya permanenta greenen
När den temporär greenen är på plats kommer nuvarande green att skövlas bort. Och det kommer grävas ut ner terrassbotten. Där kommer en väderbeständig plast att läggas. Ovanpå det kommer det byggas en green enligt USGA-standard.
”Vi ger oss inte. Tian ska bli Waxholms bästa green och hål”, säger Pelle bestämt.
I och med att det finns en bra temporär green kan den nya tionde greenen byggas på rätt sätt utan stress. Spelarna på Waxholm kommer även nästa år ha en slopad bana på 18 hål.
”Vi öppnar den nya tionde greenen när den har vuxit till sig. När det blir vet vi inte riktigt. I framtiden kommer vi använda den temporära greenen som såyta för greengräs att använda på andra ställen när det behövs. Det kommer bli bra när allt är klart”, säger Pelle Gripenberg.
Vad är problemet med tians green?
Arbetet med att lösa problemet med tians green en gång för alla har alltså redan börjat. Men vad är egentligen problemet?
Markprover och vattentester indikerar att inget uppenbart kemiskt fel föreligger; näringsvärden, pH och andra mätvärden är normala. Däremot är strukturen i marken ovanligt tät. För hög silt-halt har gjort att profilen håller cirka 50% vatten och 50% jorden – men nästan ingen luft. Idealet i jord är ca 25% luft, 25% vatten och 50% fast material.
Detta innebär att det är en syrefattig – anaerob – miljö i greenens växtbädd.
GolfStar har gjort ett stort antal insatser under de sista åren – som tillsatt organiskt material, mikrobiella bakterier och svampkulturer samt ”mat” för mikrolivet. Dessutom har vi alltså stödsått väldigt mycket mer än normalt. Ändå har problemet kvarstått.
Nyanlagd sandgreen – sterilt utgångsläge
En förklaring kan ligga i själva konstruktionsmaterialet. Moderna golfgreener byggs ofta enligt så kallad USGA-standard. Det är en struktur och uppbyggnad av greenen som forskning visat ger de bästa förutsättningarna för bra greener över tid. USGA-greener har en stor sandbaserad rotzon som ofta består av över 80% sand. Det gör att greenen får god dränering och fasta spelytor.
När sand importeras från ett annat ställe till en golfbana är den oftast i stort sett tom på mikrobiologiskt liv. Sanden saknar den rika flora av mikroorganismer som naturlig jord har. Trots att sanden i sig är livlös när den läggs på plats i greenen etableras dock mikrober normalt relativt snabbt när gräset väl börjar växa. Det här sker framför allt genom organiskt material, bevattning, omgivande jord och framförallt gräsrötterna. Forskning sammanfattad av USGA visar att mikroorganismer “snabbt etablerar sig och frodas i sandiga rotzoner eftersom de lever i symbios med växtrötterna. Så även om startpunkten är steril, brukar ett aktivt mikroliv utvecklas inom månader till år under normala förhållanden.
Att så inte skett på tionde greenen på GolfStar Waxholm tyder på att något i miljön ständigt hämmar mikrolivet.
Syrebrist – anaerob miljö som hämmar mikroliv
Den mest sannolika orsaken till ihållande sterilitet i en green är brist på syre i gräsets rotzon. Markens fysikaliska egenskaper är avgörande. I bra förhållande ska alltså 25% av materialet bestå av luft för att skapa bra cirkulation och tillräckligt med syre.
På tians green har alltså nästan 50% vatteninnehåll uppmätt – alltså ett anaerobiskt (syrefritt) förhållanden.
I syrefattig jord kollapsar det vanliga marklivet. De flesta nyttiga markbakterier och svampar är aeroba och behöver syre för sin ämnesomsättning. När syret förbrukats tar istället specialiserade anaeroba mikrober över. En känd konsekvens på golfgreener är vad som kallas ”black layer” (svartskikt). Svavelreducerande bakterier trivs i vattenmättad, syrefri sand och producerar vätesulfid. Vätesulfiden reagerar med metaller och bildar ett svart sulfidskikt i profilen som dessutom är giftigt för gräsrötterna. Ett svart, illaluktande sulfidskikt är ett tecken på allvarlig syrebrist i greenens jord.
Den mest sannolika orsaken till ihållande sterilitet i en green är brist på syre i gräsets rotzon.
Steril såbädd
Även om just black layer i ordets rätta bemärkelse kanske inte har observerats på Waxholms GK är principen densamma: ständigt vattenmättad rotzon kväver mikrolivet och svaga rötter. Mikrobiellt sett innebär det att de aeroba och nyttiga organismerna (som till exempel nitrifierande bakterier och mykorrhizasvampar) inte kan överleva eller föröka sig. Kvar blir en nästan steril såbädd.
Felaktig materialblandning och dränering
Internationella riktlinjer belyser vikten av rätt sandblandning för att undvika just vattenmättnad. USGAs rekommendationer anger att andelen finmaterial – alltså mycket finkorning sand: silt – i såbädden på en green bör vara maximalt cirka tio procent av totala mängden material. Om andelen fina partiklar är högre packar sig blandningen sig tätare, porerna blir mindre och vatten hålls kvar kapillärt i marken.
Om – med betoning på om, för det vet vi inte säkert – det importerade sandmaterialet 2016 innehöll för mycket silt kan dräneringsförmågan blivit kraftigt nedsatt. Vattnet rinner inte undan tillräckligt snabbt genom profilen, utan fyller ut porutrymmet. I värsta fall har ett hängande vattenbord skapats i greenen. Alltså en konstant fuktig zon under ytan som är syrefri och mättad. Där kvävs där mikrolivet kvävs. Ingenting kan växa där.
Med tanke på hur utvecklingen varit på tians green sista åren och hur det har luktat är det inte helt orimligt att mördaren i Agatha Christies bok om mordet på tians green på Waxholm är hittad. Men vi kommer aldrig få veta helt.
Fokus på lösningen – inte problemet
”Vi är inte 100 procent säkra på vad problemet är. Men uteslutningsmetod har landat i att vi tror att ovan är den mest troliga förklaring av problemet. Samtidigt tittar vi nu framåt. Vi fokuserar på lösningen och att bygga en bra krypvens-green på rätt sätt, avslutar Pelle Gripenberg.
